Få trender har rönt så mycket uppmärksamhet och ses få så stor betydelse för IT och användandet av IT som cloud computing, eller ’molnbaserade datortjänster’ som ibland används som den svenska översättningen. Symboliken med moln innebär att funktioner som till exempel lagring, processorkraft och applikationer inte drivs från företagets interna nätverk utan i stället körs utanför företaget, ”i molnet” över internet. Synen på IT förändras från struktur och prestanda till nytta. Användarna fokuserar på vad olika IT-tjänster levererar, snarare än hur de levereras eller vilken teknik som krävs för att få dem att fungera.

IT har för många företag inget egenvärde utan det är nyttan, kvaliteten i tjänsten och till vilket pris man får nyttan som är intressant. Det är tre faktorer som molnbaserade datortjänster kan leverera, även om det är den lägre kostnaden som framför allt driver tillväxten och intresset på marknaden. Den lägre kostnaden kommer från flera faktorer. En anledning är att de flesta tjänsterna debiteras utifrån användning av en applikation och inte utifrån tillgång till en applikation. Vi har i dag en mycket stor överinvestering av licenskostnader för applikationer som inte används och betydande kostnader för uppgraderingar av samma licenser. Dessutom har få, om något företag, överblick över vilka licenser som finns i företaget och hur applikationerna används. Bristen på överblick beror bland annat på att det är vanligt förekommande att anställda själva laddar ner applikationer på sina datorer, även om detta inte är tillåtet i företagets policy.

Det finns flera bakomliggande orsaker till att molnbaserade datortjänster är billigare än klient-server-lösningar, vilka framför allt kan kopplas till de ekonomiska stordriftsfördelar som finns av att samordna fler lösningar i en arkitektur och utvecklingsmiljö. Företag delar till exempel på samma serverplattform som drivs och underhålls av molnleverantören. I ansvarstagandet ser molnleverantören också till att servrarna är dynamiska och virtuella. Under de senaste två åren har företag investerat betydligt i att virtualisera sin egen serverpark, eftersom det har varit och är ett lågt kapacitetsutnyttjande av servrarna. Uppskattningsvis används bara 6 procent av den totala serverkapaciteten.[i] Investeringarna har lett till ett ökat kapacitetsutnyttjande av de egna serverresurserna, vilket kan synliggöra att motsvarande utveckling i en större molnbaserad lösning kan ge tydliga kostnadsfördelar. Standardiseringen av lösningar och utvecklingsverktyg, samt att kundföretaget inte ska bry sig om hur tekniken bakom ser ut, utan bara funktionen av tjänsten, har medfört att molntjänster får högre servicenivåer än motsvarande klient-server-lösningar.

Möjligheterna och intresset kring molnbaserade datortjänster ställer krav på företag som har sin huvudsakliga försörjning i en klient-server-logik. Ser man till de stora mjukvaruföretagen ser de den förändringen som en av de mest avgörande på marknaden. Förändringarna är så pass betydelsefulla att de stora företagen gör ordentliga satsningar på molnbaserade tjänster. Till exempel kan Microsofts satsning på Azure jämföras med deras satsning på Explorer. Vid det tillfället var Microsoft sent in på marknaden och Netscape var den ledande webbläsaren.

Ur affärsperspektiv är molntjänster värdefulla utifrån att de snabbt kan utnyttjas. Verksamheten behöver inte vänta på att mjukvaran ska implementeras och testas, utan den kan appliceras på projektet eller i verksamheten relativt omgående. Det gör också att det finns möjlighet att behålla den snabbhet och flexibilitet man önskar utan att låsa sig till en leverantör eller en lösning.

I många fall ses molntjänster som ett komplement till övriga IT-system och produkter. På detta sätt kan företag utnyttja fördelarna som finns i molntjänster, samtidigt som det interna IT-systemet kan trimmas ännu bättre. Det är en trolig utveckling att vi under relativt lång tid framöver ser molnbaserade tjänster som komplement till de egna IT-resurserna, framför allt när det gäller leveransplattformarna. En kombination av leveransplattformar ställer också krav på utvecklingsverktyg och applikationer att kunna fungera i flera miljöer.

Krönikan är hämtad ur "IT för Konkurrenskraft", Zandelin och Movin, Liber 2009